Julhälsningar från Kongo

Julen närmar sig med stormsteg, men många av de tecken som jag vanligtvis förknippar med julens ankomst har uteblivit. Här i Kongo är det varken ljusare eller mörkare i december, utan solen går upp och ner samma tid varje dag, som den alltid gör. Vi befinner oss mitt i en av regnperiodens mest intensiva faser, vilket innebär väldigt varmt och fuktigt väder. Under de hetaste dagarna, när solen ligger på och den kvava luften bådar om annalkande åska och regn, är det svårt att föreställa sig kylan, snön och mörkret hemma i Sverige. Temat på gudstjänsterna här vittnar om att julen närmar sig, men annars är adventstiden inget som uppmärksammas särskilt i CEC-kyrkan. Kort och gott, det har varit en annorlunda adventstid för mig i år.

Jag och några kollegor från min kör.

November har rullat på med mycket jobb och mycket sång med min kör. På kontoret har jag bland annat jobbat med att sammanställa statistiken över sjukdomar och behandlingar som vi samlar in från CEC-kyrkans alla sjukhus och vårdcentraler. Det har också blivit mycket fotograferande, filmande och skrivande för att skicka till Sverige inför insamlingsperioden till det internationella arbetet som pågår nu under jul och nyår. Och med kören har vi nu avslutat vårt uppdrag att besöka Luozis tre församlingar under tre söndagar. I slutet av november fick jag, Clara och barnen äntligen våra pass och visum för att stanna i DR Kongo! En stor lättnad, eftersom passen och visumen ger oss möjlighet att resa såväl inom som utanför landet.

I början av december avslutade jag och Clara vår kikongokurs för det här året. Vi hade fått i läxa att leda en morgonandakt och hålla en enkel predikan tillsammans, allt på kikongo. Hur det gick? Det får ni fråga åhörarna. 😉

På väg till Kinshasa.

December har också inneburit förberedande och packande inför semestern. Vi har nämligen varit tvungna att skjuta på semestern några månader i väntan på våra pass och visum. Men den 10 december var det äntligen dags, och vi – jag, Clara, Hervé och barnen – åkte tillsammans till Kinshasa. Det är här i huvudstaden jag befinner mig i skrivande stund. Jag har träffat vänner, ätit pizza, falafel och glass (som inte går att få tag på i Luozi) och förberett dokument för att åka till grannlandet Kongo-Brazzaville. Jag fick mitt visum till Brazzaville i början av den här veckan och åker dit över jul och nyår för att fira högtiderna med vänner.

Natten mellan den 12 och 13 december föll ett kraftigt regn här i Kinshasa. Detta orsakade en översvämningskatastrof med mer än 120 dödsfall. Huvudvägen mellan huvudstaden och provinsen Kongo Central (där jag bor) gick mitt itu och mer än 30 000 hus har påverkats av översvämningarna, bland annat har flera hus rasat eller svepts iväg av vattenmassorna. Själv mår jag bra och har inte drabbats av översvämningarna, mer än att jag har suttit fast i timslånga bilköer i Kinshasa pga förstörda vägar. Be gärna för alla dem som har drabbats på olika sätt, som har förlorat en familjemedlem eller som har förlorat sitt hem.

Huvudvägen mellan Kinshasa och Kongo Central.

Jag vill avrunda detta decemberbrev med en särskild julhälsning till er alla från min kör i Luozi. Vi har spelat in en julsång, som finns att lyssna till på Youtube och på Facebook i Equmeniakyrkans adventskalender, lucka #22.

Länk till julsången på Youtube: https://youtu.be/Ygk6GJXSKjc

Kinshasa inför jul och nyår.

På besök hos vänner i Kinshasa.

Kvinnors och barns hälsa i Demokratiska republiken Kongo

Jag vill slå ett slag för kvinnors och barns hälsa, som är ett angeläget ämne här i DR Kongo. 🤱🏿

I Sverige dör det 4 mammor i samband med graviditeten per 100 000 levande födda barn. I Kongo är motsvarande siffra 473 mammor. Det innebär att det dör ca 58 mammor OM DAGEN i Kongo. I Sverige dör det 5 mammor PER ÅR.

Också bland barn är dödligheten stor i Kongo. Av 1000 barn som föds kommer 83 barn att dö innan de hunnit fylla fem. I Sverige är det 2 barn av 1000 som dör innan sin femte födelsedag.

En av många åtgärder för att förbättra hälsan för kvinnor, barn och hela familjen är att genomföra familjeplanering. Genom familjeplanering kan kvinnan få tillgång till preventivmedel för att planera hur många barn familjen vill ha och när det passar. På så sätt minskar risken för oönskade graviditeter och förlossningar och familjen får också större möjlighet att ta hand sina barn när de har fått större inflytande över antalet. Som jag skrev i föregående inlägg arrangerade CEC-kyrkans hälsodepartement en kurs i familjeplanering förra veckan. Utbildningen gav information om preventivmedel och rådgivning. 👨‍👩‍👧‍👦

För två veckor sen var jag och Clara på BB/förlossningskliniken på det större sjukhuset i Luozi. Där hade en mamma genomfört ett kejsarsnitt några veckor tidigare. Barnet mådde bra, det var hennes åttonde, men hon själv hade drabbats av en svår infektion efter kejsarsnittet. Dagen efter vårt besök där dog mamman. 😢

Idag var vi tillbaka på BB/förlossningskliniken och fick vara med på graviditetskontroller som hålls där varje fredag. Bland annat kontrolleras den gravida kvinnans vikt, blodtryck och livmoderns storlek. Dessutom lyssnar sjuksköterskan på barnets hjärtljud och ger kvinnan malariaprofylax och myggnät. Mitt under en av kontrollerna kom det en kvinna med värkar. Eftersom sjuksköterskan jobbade ensam på avdelningen idag fick hon avbryta graviditetskontrollen och snabbt springa och kontrollera den födande kvinnan. Barnet låg felvänt och det blev ett akut kejsarsnitt. Jag och Clara fick följa med på operationen. Kejsarsnittet gick bra och kvinnan och barnet mår bra! 😊

Clara och jag på BB/förlossningskliniken.

Sjuksköterskan Pauline informerar de gravida kvinnorna inför graviditetskontrollerna.

Impregnerade myggnät hämtas ut för att dela ut till de gravida kvinnorna.

Jag och Clara efter kejsarsnittet.

Oktober 2022

Gryningen nalkas och fåglarna tävlar om vem som kan sjunga högst. Torrperioden har kommit till ända och regnperioden har precis gjort sitt intåg i Luozi. Med regnen har de torra löven och det röda dammet på vägarna sköljts bort och landskapet har börjat förändras. De kraftiga regnen har väckt hela naturen till liv; den spirande grönskan, de surrande insekterna och de kvittrande fåglarna. Oktober är vårens tid här i Kongo Central. Jag har njutit av grönskan och av frukter som har börjat komma tillbaka.

Vi har under denna månad haft några besök från Sverige, Kinshasa och Mukimbungu. Bland annat har en grupp från Östergötland varit här. Det är fyra av Equmeniakyrkans församlingar som har ett samarbete med CEC-kyrkans församling i Mukimbungu, en större by som ligger i Kongo Central, inte allt för långt i från Luozi. Efter sitt besök i Mukimbungu tillbringade gruppen några dagar i Luozi tillsammans med pastorn från Mukimbungu-församlingen. Vi gjorde en tur till bland annat kyrkans kontor och en av kyrkans församlingar.

Sedan jag kom hem från Kinshasa och Matadi i september har jag kunnat återuppta körövningarna med min kör. Det har blivit ett intensivt sjungande inför en tur som vi har planerat med kören; att besöka Luozis tre församlingar under tre söndagar i oktober och november. Först ut var Yenge-församlingen. Det är den nyaste av CEC-kyrkans församlingar i Luozi och den har funnits i bara några år. De har ännu inte haft möjlighet att bygga någon kyrkobyggnad. Men församlingen samlas ändå till gudstjänst varje söndag under ett provisoriskt tak av palmblad. Detta tak skyddar mot solen, men om det regnar skyddar det inte mycket, då får de vänta med gudstjänsten några timmar tills regnet har passerat.

Besök av Mukimbungu-gruppen.

På gudstjänst i Yenge-församlingen.

Jag och min kör.

Barnkören i Yenge-församlingen.

Förra veckan arrangerade vi på kyrkans hälsodepartement en fyra dagars kurs i familjeplanering med stöd av Equmeniakyrkan. Deltagarna var ansvariga sjuksköterskor för BB/förlossningsklinikerna från 13 av kyrkans olika sjukhus och vårdcentraler. Vi pratade bland annat om vad familjeplanering har för betydelse för mödra- och barnadödligheten. I Kongo är det ca 470 mammor som dör i samband med graviditeten per 100 000 levande födda barn, motsvarande siffra i Sverige är 4 mammor. Att förhindra oönskade graviditeter är viktigt för kvinnans och familjens välbefinnande och barnens framtid. Det är förbjudet att göra abort i Kongo, förutom i vissa specifika situationer. Preventivmedel är tillåtet, men ett problem är att många preventivmedel saknas eller är för dyra, speciellt ute på landsbygden. Kursen var givande och deltagarna fick fördjupad kunskap om rådgivning i familjeplanering och användning av preventivmedel.

Be gärna för

• Kvinnors och barns hälsa i Demokratiska republiken Kongo och för kyrkans hälsovårdsarbete inom detta område.
• Konflikten i östra DR Kongo mellan rebellgruppen M23 och kongolesiska armén, som har eskalerat de senaste månaderna och drivit mer än 390 000 människor på flykt.

Sjuksköterskan som höll i kursen om familjeplanering.

Alla deltagare på kursen fick göra ett rollspel för att applicera sina nya kunskaper om familjeplanering.

Vi gjorde också ett besök på katolikernas sjukhus i Luozi.

Vatten är liv

September närmar sig sitt slut och en ny period närmar sig sin början här i Luozi. Det är regnperioden som står för dörren. Det kom en liten regnskur i morse, men den var så liten att den nästan inte kan räknas, om man jämför med de stora regnskurar som väntas inom några veckor.

Augusti och september har varit en intensiv period för mig. I mitten på augusti höll CEC-kyrkan en stor konferens, som kallades Nsikumusu, här i Luozi. Den pågick under fem dagar och besöktes av ca 18 000 människor från hela Kongo Central-provinsen och från Kinshasa. Det var ett fullspäckat program med gudstjänster, föreläsningar och mycket sång och dans.

Körsång under konferensen Nsikumusu.

Veckan som följde fick vi besök av Bertil Svensson, Elin Weman och Nsimba Andersson från Equmeniakyrkan. Under några dagar hade vi många samtal, möten och utbyten med dem och med CEC-kyrkan. Tanken var att jag sedan skulle följa med dem till Kinshasa, dels för att rösta i riksdagsvalet på Sveriges ambassad, dels för att besöka några av kyrkans sjukhus och vårdcentraler där. Men jag saknade ett viktigt dokument som jag behövde för att kunna resa och blev därför kvar i Luozi. Några dagar senare fick jag dokumentet till slut och kunde resa till Kinshasa. Det var i grevens tid som jag kom fram till Sveriges ambassad för att lägga min röst.

Jag stannade i Kinshasa i drygt två veckor och jobbade tillsammans med ett team från CEC-kyrkans hälsovårdsdepartement. Vi besökte kyrkans tre sjukvårdsinrättningar, två mindre sjukhus och en större vårdcentral, för att utvärdera och följa upp vården på plats – vad som fungerade bra, vad de hade för problem, om de följde riktlinjer och rutiner osv. Jag fick också lite tid över att besöka några vänner som jag inte hade träffat på länge.

Röstat i riksdagsvalet på Sveriges ambassad.

Förlossningssal på ett av sjukhusen vi besökte i Kinshasa.

På besök hos några vänner i Kinshasa.

Efter resan till Kinshasa åkte vi vidare till Matadi, en stad som också ligger vid Kongofloden, men närmre kusten. Också här besökte vi kyrkans sjukvårdsinrättningar för att utvärdera och följa upp vården. Sedan bar det hemåt mot Luozi. Det är inte alltid så lätt att resa här i Kongo och resan hem till Luozi är ett talande exempel på detta. När vi hade lämnat den asfalterade vägen bakom oss och svängt in på jordvägen mot Luozi fick vi strax punktering på höger bakhjul. Vi fick hoppa ur bilen och chauffören plockade fram sina verktyg och bytte till reservhjulet. Vi fortsatte, men hann inte så långt innan vi fick punktering igen, nu på vänster bakhjul! Nu hade vi inga fler reservhjul. Efter några timmars väntan ute i bushen stannade en jeep och lånade ut sitt reservhjul till oss. Vilken generositet! Till slut kom vi så hem till Luozi och kunde pusta ut.

Punktering på vägen hem till Luozi.

De senaste veckorna i Luozi har livet varit lite svårare än vanligt. Detta beror på att vattenpumpen som pumpar upp vatten till hela staden har gått sönder. I drygt en månad har det inte funnits något vatten alls i kranarna. Det innebär att alla måste gå ner till floden eller till en källa för att hämta vatten. Alternativet är att ta med sig tvätten och disken ner till floden för att tvätta där. Det är tungt och slitsamt för alla, särskilt för kvinnorna och barnen. Vi ber och hoppas att de snart ska hitta en lösning för att kunna laga den trasiga pumpen.

Sen jag kom tillbaka till Luozi har vi haft ytterligare ett besök från Sverige, nämligen Claras mamma med man. Det har varit fint att få visa Luozi ”på riktigt” och inte bara på bild eller film. Det har blivit många härliga promenader och givande samtalsstunder. Igår var deras sista dag här och då gjorde vi en utflykt till krokodilstranden såklart. 🐊

Mamma Ydrish och mamma Sophie på väg ner till floden för att tvätta och diska.

Mot Kongofloden.

På krokodilstranden vid Kongofloden.

Sommar i Luozi

När det är sommar hemma i Sverige är det torrperiod här i Luozi, vilket är den kallaste perioden på året. Juli var den kallaste månaden, med temperaturer omkring 18–20 grader på nätterna, så jag fick leta fram min filt för att inte frysa. Även kvällarna kan kännas kalla, speciellt när det drar in svala vindar från Kongofloden. Men augusti är redan här och med månadsskiftet kom också lite fler varma och soliga dagar.

Torrperioden här i Kongo innebär inte semestertider, som sommaren gör i Sverige, så vi har inte haft någon semester precis. Tvärtom, vi har haft ett fullspäckat program den senaste tiden.

I slutet av juli arrangerade min arbetsplats, hälsovårdsdepartementet i CEC, en fem dagars kurs för administrativ personal som jobbar på CEC:s sjukhus och vårdcentraler inom Luoziregionen. Två män från Kongo Central-provinsens hälsokontor i Matadi höll i kursen, som handlade om hur man kan förbättra förvaltningen av sjukvårdens resurser.

Kurs för administrativ sjukvårdspersonal.

En kort presentation om sjukvårdssystemet i Sverige.

Det blev långa dagar med försenade matpauser. Men det var intressant att lära sig mer om sjukvårdssystemet i Kongo och deltagarna var engagerade och hade många frågor. De hade också frågor om sjukvårdssystemet i Sverige, så jag erbjöd mig att hålla en kort presentation med hjälp av Clara.

Kursen avslutades högtidligt på söndagskvällen med avslutningsceremoni och diplomutdelning. Kursen finansierades genom Equmeniakyrkans projekt ”Hälsa för alla i Kongo”.

Två tandläkare från Kinshasa på besök i Luozi.

Tillverkning av tandproteser.

För ett par veckor sedan installerade sig två tandläkare på vårdcentralen här på CEC-kyrkans område i Luozi. Tandläkarna arbetar vanligtvis på Luyindusjukhuset i Kinshasa, men de har nu tillbringat några veckor i Luozi för att ta emot patienter med tandproblem. Vanligtvis finns det inga tandläkare alls i Luozi, så deras besök har varit mycket uppskattat. Jag och Clara fick följa med dem under en dag för att ta del av deras arbete.

Freddys opponering på universitetet i Luozi.

I lördags, den 6 augusti, var vi inbjudna på opponering på universitetet här i Luozi. Hälsovårdsdepartementets chef, Freddy Mizonza, la fram sin uppsats om tillgången till rent vatten och sanitet på sjukhus och vårdcentraler i Luoziregionen. Ett mycket viktigt ämne, eftersom tillgången till rent vatten kan innebära skillnaden mellan liv och död. Tyvärr är tillgången till rent vatten och sanitet i Luoziregionen generellt sett dålig. Men opponeringen gick bra. Grattis till Freddy!

Även min fritid har varit händelserik de senaste månaderna. Jag har bland annat gått med i en kör i Luoziförsamlingen, som övar tre kvällar i veckan. Jag har också passat på att göra lite utflykter i och omkring Luozi för att lära känna området bättre. Eftersom Kongoflodens vatten har sjunkit nu under torrperioden har det uppstått nya landskap längs med floden. Det som nyss var täckt av vatten har nu förvandlats till promenadvänliga stigar och vackra stränder som sträcker sig längs med floden åt båda hållen. När jag får en stund över tar jag stigen ner till floden för att njuta av utsikten.

Jag och min kollega Brigitte vid Kongofloden.

Min vän Neneths kutymbröllop.

Jag har också varit på bröllop. Det var en av tre ceremonier, kutymbröllopsceremonin, som hölls i Luozi för min vän Neneth Matondo och hennes blivande man. Ja, här i Kongo innebär ett bröllop tre olika ceremonier, oftast under tre olika dagar och på olika platser. Kutymbröllopsceremonin är den första av tre, då brudparets familjer träffas och de överenskomna gåvorna överlämnas från brudgummens familj till brudens familj. Efter ceremonin blev det fest med mat, musik och dans. Grattis till brudparet!

Nu förbereder vi oss för CEC-kyrkans stora konferens Nsikumusu (som är kikongo och betyder väckelse). Den börjar imorgon, den 10 augusti, och det väntas mycket folk från hela Kongo Central-provinsen och från Kinshasa. Konferensen brukar hållas vartannat år, men nu var det fyra år sedan sist på grund av pandemin. Så alla ser mycket fram emot konferensen!

Soliga augustihälsningar från Luozi ☀️

Morgonsol vid Kongofloden.

Snart 30

Snart fyller jag 30 och det ska firas!

I samband med min födelsedag ber jag om bidrag till Equmeniakyrkans projekt ”Hälsa för alla i Kongo”. I landet där jag bor, Demokratiska republiken Kongo, samt i grannlandet Republiken Kongo är god hälso- och sjukvård en bristvara.

Genom projektet ”Hälsa för alla i Kongo” har Equmeniakyrkan varit med och bidragit till bland annat solpaneler till sjukhus och vårdcentraler där det är dåligt med el, till kompetensutveckling för vårdpersonal samt till operationsmaterial för att genomföra livsnödvändiga operationer såsom kejsarsnitt.

Vill du vara med och möjliggöra att fler i Kongo och Kongo får tillgång till en god hälso- och sjukvård? Jag hoppas att du kan tänka dig att skänka en gåva som ett sätt att fira min födelsedag tillsammans med mig.

Ditt bidrag gör skillnad, oavsett hur mycket eller lite du skänker.

Swisha din gåva till 900 32 86, ange ”Hälsa Kongo 44020” eller

Ge din gåva via bankgiro på bankgironummer 900-3286, ange ”Hälsa Kongo 44020”

Tack för ditt stöd!

Finbesök

Här vid Kongofloden satt jag och Clara i söndags och väntade på att färjan skulle lägga till. På färjan fanns Sveriges ambassadör Henric Råsbrant med team som för första gången besökte lilla Luozi för att lära sig mer om historiska och nutida samarbeten mellan kyrkan i Kongo och i Sverige. Med pompa och ståt blev delegationen välkomnad på stranden för att sedan lotsas runt till viktiga platser i Luozi. Vi besökte bland annat Luoziregionens chef, sjukhuset och en av CEC:s kyrkor. Kvällen avslutades med tacktal och sedan middag hemma hos mig.

Redan morgonen därpå åkte delegationen från ambassaden vidare mot Kimpese. Samma dag tog vi sedan emot ytterligare besökare; en delegation med fyra missionärer från London. Dessa missionärer, med ursprung från Kongo, ville uppmuntra och stötta några av CEC:s pastorer som jobbar under extra svåra förhållanden ute på landsbygden eller i nystartade församlingar. Imorse deltog vi i en fin gudstjänst där pastorerna uppmärksammades. Två korta men intensiva och viktiga besök.

Sveriges ambassadör, Luoziregionens chef och CEC:s kyrkoledare.

Missionärer från London.

#kongofloden #luozi #kongocentral #kongo #sverige #drkongo #congoriver #fleuvecongo #congo #congokinshasa #drc #drcongo #rdc #rdcongo

Mitt nya hem

Mitt nya hem, Luozi.

Luozi är ett större samhälle, med ca 15 000 invånare, som ligger vid Kongofloden i provinsen Kongo Central.

Luozi är känt för sina stora krokodiler, även om det inte har setts en krokodil på många år just här. Men om man följer ån Luozi norrut kanske man stöter på en och annan.

I Luozi ligger den evangeliska kyrkans (CEC:s) huvudkontor. CEC har också tre församlingar här; Luozi, Mawanda och Yenge. Dessutom finns det diverse butiker, några marknader, många vårdcentraler, ett sjukhus, många skolor, ett universitet, många fotbollsplaner och en hel del odlingsfält. 🌱

Det är inte någon elektricitet dragen hit till Luozi. Men många har små eller stora solpaneler som kan ge ljus, laddning till telefon och TV och i bästa fall driva ett kylskåp. Ibland används också en bränslegenerator för att ge el i några timmar, men det är både dyrt och förorenande för miljön.

Vatten finns det gott om här, i floden och för det mesta i kranar och pumpar. Kongofloden är världens djupaste och näst mest vattenrika flod. Den är 4 670 km lång och slingrar sig genom världens näst största regnskog.

Det är oftast en bra uppkoppling här i Luozi, så jag kan både ringa nationella samtal och koppla upp mig mot resten av världen via internet. Bra det, så att jag kan fortsätta hålla kontakten med er alla! 😊

Lite svalare hälsningar från Luozi! Då torrperioden har börjat har också temperaturen sjunkit något. Nu ligger den mellan 25 och 30 grader, istället för mellan 30 och 35 grader. På morgonen kan det till och med vara så kallt som 20 grader. Tack och hej!

Marknaden.

CEC:s kontor.

#luozi #mittnyahem #kongocentral #kongo #kongofloden #congoriver #fleuvecongo #congo #congokinshasa #drc #drcongo #rdc #rdcongo

Nytt kapitel

För tre månader sen landade vi i Kongo, jag, Frida, Ida och Amanda. Det var inte första gången för någon av oss i detta vackra, varma och livliga land. Men i Kongo är ingen dag den andra lik. Vi har blivit välsignade med nya upplevelser, ny kunskap och många möten med gamla och nya vänner.

Våra sista veckor i Luozi var givande. Vi spenderade mest tid på sjukhuset för att fördjupa våra projekt. Vi fick också möjlighet att besöka några vårdcentraler och ett litet sjukhus i en by nordväst om Luozi. Den sista veckan i Kinshasa ägnades åt att sammanfatta tiden som varit, träffa vänner en sista gång och handla lite inför tjejernas hemfärd.

Nu har Frida, Ida och Amanda åkt hem till Sverige. Jag har blivit kvar i Kinshasa lite längre än det var tänkt från början på grund av möten. Mot slutet av veckan kommer jag att återvända till Luozi. Där fortsätter arbetet som missionär och sjuksköterska tillsammans med Hervé och Clara och CEC-kyrkan.

Jag vill säga tack till alla som på olika sätt har gjort resan möjlig för oss. Tack för alla böner och tankar och bidrag. Och tack till Frida, Ida och Amanda som gjorde mina första tre månader som missionär i Kongo oförglömliga!

Be gärna för

• Våra fortsätta relationer och samarbeten mellan Equmeniakyrkan och de tre samfunden i de båda Kongoländerna.
• Frida, Ida och Amanda och deras stundande jobb i Sverige, och att de ska få möjlighet att landa i alla intryck från Kongo.

Med varma hälsningar från Kinshasa 🇨🇩 💛

Frida, jag, Ida och Amanda i Kimpese.

Vårdcentralen på kyrkans område i Luozi.

Tillsammans med hälsovårdsdepartementet i CEC.

En påskhälsning från Luozi

Det har gått knappt en vecka sedan vi kom till Luozi, vår sista anhalt på denna tre månaders resa tillsammans med missionsvolontärerna. Här i Luozi väntade familjen Kiese och min nya lägenhet på oss. Det känns bra att vara på plats i staden där jag ska bo.

Här ska jag och de tre andra missionsvolontärerna stanna till den första maj, då vi åker till Kinshasa för att sammanfatta vår resa. Efter en vecka i Kinshasa åker de tre andra tjejerna hem till Sverige och jag åker hem till Luozi för att fortsätta med det mer långsiktiga arbetet tillsammans med kyrkans hälsodepartement.

På CEC:s område här i Luozi finns kyrkans huvudkontor, flera bostadshus och en vårdcentral. Ca 1,5 km härifrån ligger sjukhuset. Under påskveckan har vi åkt runt och introducerats på sjukhuset och vårdcentralen och varit på gudstjänst i två av CEC:s tre församlingar i Luozi. Imorgon ska vi till den tredje för att fira påskdagsgudstjänst.

Innan vi kom till Luozi tillbringade vi två veckor i Kimpese, en lite större stad ca 10 mil söder om Luozi. Där ligger Institut Médical Évangélique (IME), ett av de större sjukhusen i Kongo. Efter en månad på två små sjukhus i Mai Ndombe-området kändes sjukhuset väldigt stort. På IME finns bland annat en akutmottagning, fysioterapimottagning, tandläkarmottagning, avdelningar för internmedicin, kirurgi, ortopedi, pediatrik, gynekologi och obstetrik, laboratorium, radiologi och bilddiagnostik med mera. På sjukhusområdet finns dessutom en kyrka, flera skolor från förskole- till universitetsnivå och ett forskningscentrum.

Vi fyra missionsvolontärer delade upp oss och var på olika delar av sjukhuset utifrån våra fördjupningsområden. Amanda var med på mödravårdskontroller och förlossningsavdelningen, Ida på internmedicinavdelningen, Frida på vaccinationer på BVC och jag intervjuade ansvariga på både sjukhusets och hälsozonens (regionens) kontor.

Det är många som har visat uppskattning över att vi är här och att samarbetet fortsätter mellan kyrkorna i Kongo och Sverige. Hälsovård är ett av många samarbetsområden som Equmeniakyrkan har med de två samfunden CEC och CEBU. Utbildning, utvecklingsprojekt och socialt arbete med barn och unga är ytterligare samarbetsområden.

Be gärna för

• våra kommande resor, särskilt nu under regnperioden då vägarna är i dåligt skick.
• mig och familjen Kiese; att vi ska få en bra introduktion och vägledning in i våra nya arbetsuppgifter.

Varma påskhälsningar från Kongo 🌿

Vi fyra på väg till IME, sjukhuset i Kimpese.

Huvudbyggnaden på IME.

Sjukhusområdet på IME.

En av labbets personal förklarar för oss hur deras blodförvaring fungerar.

En av flera operationssalar på IME.

Amanda och de andra läkarna tvättar sig inför operation. Amanda och jag fick vara med på ett kejsarsnitt.

Ida presenterar vad hon kommit fram till i sitt projekt om stroke på läkarnas morgonmöte på IME.

Kyrkan på IME:s område.

I väntan på färjan över Kongofloden på väg till Luozi.

Rundvisning på sjukhuset i Luozi.