Julen närmar sig med stormsteg, men många av de tecken som jag vanligtvis förknippar med julens ankomst har uteblivit. Här i Kongo är det varken ljusare eller mörkare i december, utan solen går upp och ner samma tid varje dag, som den alltid gör. Vi befinner oss mitt i en av regnperiodens mest intensiva faser, vilket innebär väldigt varmt och fuktigt väder. Under de hetaste dagarna, när solen ligger på och den kvava luften bådar om annalkande åska och regn, är det svårt att föreställa sig kylan, snön och mörkret hemma i Sverige. Temat på gudstjänsterna här vittnar om att julen närmar sig, men annars är adventstiden inget som uppmärksammas särskilt i CEC-kyrkan. Kort och gott, det har varit en annorlunda adventstid för mig i år.

November har rullat på med mycket jobb och mycket sång med min kör. På kontoret har jag bland annat jobbat med att sammanställa statistiken över sjukdomar och behandlingar som vi samlar in från CEC-kyrkans alla sjukhus och vårdcentraler. Det har också blivit mycket fotograferande, filmande och skrivande för att skicka till Sverige inför insamlingsperioden till det internationella arbetet som pågår nu under jul och nyår. Och med kören har vi nu avslutat vårt uppdrag att besöka Luozis tre församlingar under tre söndagar. I slutet av november fick jag, Clara och barnen äntligen våra pass och visum för att stanna i DR Kongo! En stor lättnad, eftersom passen och visumen ger oss möjlighet att resa såväl inom som utanför landet.
I början av december avslutade jag och Clara vår kikongokurs för det här året. Vi hade fått i läxa att leda en morgonandakt och hålla en enkel predikan tillsammans, allt på kikongo. Hur det gick? Det får ni fråga åhörarna. 😉


December har också inneburit förberedande och packande inför semestern. Vi har nämligen varit tvungna att skjuta på semestern några månader i väntan på våra pass och visum. Men den 10 december var det äntligen dags, och vi – jag, Clara, Hervé och barnen – åkte tillsammans till Kinshasa. Det är här i huvudstaden jag befinner mig i skrivande stund. Jag har träffat vänner, ätit pizza, falafel och glass (som inte går att få tag på i Luozi) och förberett dokument för att åka till grannlandet Kongo-Brazzaville. Jag fick mitt visum till Brazzaville i början av den här veckan och åker dit över jul och nyår för att fira högtiderna med vänner.
Natten mellan den 12 och 13 december föll ett kraftigt regn här i Kinshasa. Detta orsakade en översvämningskatastrof med mer än 120 dödsfall. Huvudvägen mellan huvudstaden och provinsen Kongo Central (där jag bor) gick mitt itu och mer än 30 000 hus har påverkats av översvämningarna, bland annat har flera hus rasat eller svepts iväg av vattenmassorna. Själv mår jag bra och har inte drabbats av översvämningarna, mer än att jag har suttit fast i timslånga bilköer i Kinshasa pga förstörda vägar. Be gärna för alla dem som har drabbats på olika sätt, som har förlorat en familjemedlem eller som har förlorat sitt hem.

Jag vill avrunda detta decemberbrev med en särskild julhälsning till er alla från min kör i Luozi. Vi har spelat in en julsång, som finns att lyssna till på Youtube och på Facebook i Equmeniakyrkans adventskalender, lucka #22.
Länk till julsången på Youtube: https://youtu.be/Ygk6GJXSKjc


